lördag 8 maj 2010

Oavgjort oskadliggör oron om otillräcklighet

Vänskapen våndades vek vilja varvid vinst var.., nej det blir inte mer men tack internet för att du gav författaren möjligheten att tilltala vår mest olämpliga publik, den intelligenta.

Ett soligt vårväder och en katig förlust i baken var precis rätt medel för att väcka den slumrande björn vi pungpinianer kommit att kalla skicklighet. Redan innan matchstart var humören på topp och tåpajarna vässade genom snabb uppvärmning och skott På egen målvakt.

”Vi vill vinna idag” utryckte sig den belevade ledargestalten Theo, som med sin känsliga högerfot, enorma arbetskapacitet och tvärhanden höga kroppshydda etablerat sig som en av de viktigaste kuggarna i VPs allt bollskickligare laguppställning.


Laget som denna dag skulle få sig en omgång var, hittills okända, Morris.

Pipan ljöd efter världens, i särklass, underligaste domarcitat:

”Ni kommer att spela 15 minuter i första halvlek, för ni har blivit så försenade”

Detta efter att båda lagen värmt upp vid varsitt mål i 10 minuter med domaren ståendes på mittplan. Underlig kis den där men med den geist Vänskapen dykt upp med blev inte ens hetlevrade exproffset Gustaf särskilt upprörd.

”Vi får helt enkelt leverera lika många mål på kortare tid, det blir en bra utmaning” säger Gustaf Vilhelm Stellan Sandström.

Morris, som inledde matchen utan avbytare, fick direkt smaka på grönsvart spelglädje. Hög press, positivt påmanande och självsäker bollförvaltning skapade nästan en, enligt Perlskog, ”powerplay” situation där ett spelförande VP höll spelet på motståndarnas planhalva mest hela tiden. Inom första spelminuten kom fjolårets skytteligasegrare Adam fri från dålig vinkel, bollen i innerstolpen till kinesens förtret.

Pressen höll i sig och när ett fint inlägg från inspark dalade ned i boxen nådde Glenntan Henningson högst, 1 – 0 på ett för VP mycket glädjande sätt då huvudspelet ofta haltar inom anfallsspelet. Pigga ben och lysande spel i försvaret från en bland andra strålande Krönby senior ingav stort självförtroende bland spelarna som outtröttligt kämpade för seger. Men som blixt från klarblå himmel får de gröna, som så många gånger förr, smaka på den bistra naturen av fotboll. Ett strålande avslut från Morris överlistade storspelande målvakten Philip och letade sig in bland maskorna, 1 – 1.

Ett fjolårets moralsvaga VP hade tagit detta som en rejäl pungspark men 2010 års upplaga visade svar på talt. Tempot och spelglädjen behålls, trots att Morris under matchens gång får ytterligare tre spelare i truppen och utdelningen kommer också, från samma otypiska situation som tidigare. Adam slår ett svepande inlägg från sidlinjen som Gustaf, likt en tjur från Pamplona, stångar in stenhårt på bortre stolpen och 2 -1 ledningen är ett faktum.

Matchen håller hög klass och Morris tar sig i andra halvlek in mer i den med spelskickligt backspel och snabba uppspel. Precis innan slutsignal kommer så kallduschen, en inspark från Morris prickar en helt fristående anfallares panna och avslutet studsar förargligt in vid Philips bortre stolpe, 2 - lika. Trots en 30 sekunder lång offensiv ljuder ändå pipan med oavgjort resultat som följd. En något snöpligt avslutning för Vänskapen Pungpinan vars vinst hade varit välförtjänt men 1 poäng är ändå ett resultat att vara stolt över.

”Vi spelar jättebra, etablerar ett fantastiskt anfallsspel samtidigt som vi täpper till bakåt med en målvakt som vid flera tillfällen göra strålande klassräddningar, man kan inte begära mycket mer av killarna” summerar Theo med en Kung i mungipan.

”Vi tar med oss en mycket väl utförd match med en solid laginsats i bagaget, starkt jobbat VP!” flinar lagets egen familjefar med dottern på armen.




Slutresultat:

Morris – Vänskapen Pungpinan 2 – 2

Målskyttar:

Glenn
Gustaf

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar