Det råkade nu även vara så att Vänskapen Pungpinan skulle spela fotbollsmatch också, dock inte denna vackra dag utan en helt annan dag. Denna dag var, olikt den första, världens sämsta fotbollsväderdag. Regnet sprejade det från Ruhrområdet importerade gruset och vinden ven i Gustafs numera långa, svallande hår. Skit tyckte spelarna då dessa förhållanden näst intill omöjliggjorde ett potentiellt skönspel.
Pungpinans tappra krigare är dock inte de som låter lite väder sänka lagmoralen och laget stampar otåligt på planen en hel timme innan matchstart, fulltaligt dessutom. Till och med vår älskade målvaktsklippa Pelle ”Fläcken” Eklenius var med från start vilket alltid inger stort lugn i leden.
Pipan ljuder och matchen börjar, vädret blir allt sämre för varje minut som går men lagen gör sitt bästa för att upprätta ett spel. Som VP förutspått håller Bagarmossen mycket boll, främst genom ett väldigt spelskickligt mittfält med mycket teknik och blixtrande kortpassningsspel. VP känner inte alls igen sig och det fysiska spelet som de så många gånger tidigare skakat Bagis med är taffligt och inkonsekvent. Kvittot för det tveksamma spelet kommer när backgigant Grizzly Lundgren markerar coach Theo vid en hörnsituation och inser att det fruktade tunnelseendet minsann infunnit sig. Detta på grund av orkan Konrads närvaro som nu dessutom beslutat sig för att öka i styrka och fisa fotbollsproffsen i ansiktet allt hårdare. Efter mycket krig på mittfältet kommer Bagarmossen ned längs VPs vänsterkant och ett inlägg avlossas, passen studsar tursamt till en Bagisspelare som lätt slår in bollen i öppet mål, Pelle står chanslös och grabbarna konstaterar att oflytet varit framme igen. Bagarmossen är dock laget som producerar mest och när vesselmannen med pipan blåser av första halvlek vet VP att en förändring krävs om man ska kunna ta hem denna match.
Andra halvlek börjar och nu känner man igen det klassiska ”köttandet” som är VPs fysiska maskineri. De betydligt mindre bagarmossenspelarna svarar så gott de kan och ett stenhårt spel tar form. Med det hårda spelet skruvas temperaturen upp i både spel och snack på plan. Närkamperna blir personliga och benpiporna skakar av rädsla, diskussionerna med domaren blir också fler på grund av många väldigt tveksamma avblåsningar, åt båda håll. Vädret har, till råga på allt, nu blivit så pass dåligt att spelet mest blir till långbollar och kontringar då sikten nu var nästan obefintlig. Chansningarna tar över det metodiska lagspelet och ett frustrerat Pungpinan åker på ytterligare ett mål i baken i och med den ursinniga kvitteringskamp man påbörjat efter halva andra halvlek.
Målet gör att stämningen blir ännu värre och då vissa provocerande bagarmossenspelare snackar mer än de presterar blir de gröna än mer ilskna. Kulmen av en dålig match i ett hopplöst väder nås ändå då Olle ”Farsgubben” Lundbäck brutalt vräks ned i straffområdet av två försvarare och ändå inte får en till synes solklar straff. VP går av planen efter avblåsning besvikna över en av lagets sämre insatser i historien men skakar ändå av sig bitterheten med inställningen: det är ändå kul att få spela fotboll. Med de tankarna höjs så blickarna mot nästa veckas heta match mot Samba Socker där VP känner het revanchglöd efter det snöpliga resultatet i våras.
Dagens visdomsord signerade Farsan: ”Tur att vi älskar fotboll”
Det skålar vi för.
Slutresultat:
Vänskapen Pungpinan - Bagarmossen Öfvre 0-2
